Viktigt att dokumentera träningen
Träningsplaneringen är viktig för att kunna toppa formen, det konstaterade Jesper Sjökvist i första delen av hans artikelserie om återhämtning. Nu tar han upp nyckeln till hur tränaren ska lyckas med att lägga upp en optimal planering. Det handlar om bra dokumentation. Något som Wolfgang Pichler har en minutiös kontroll på.
Datorn och internetuppkoppling är ett måste för Björn Ferry och Carl-Johan Bergman för att kunna kommunicera sina träningsdata till Wolfgang Pichler. Foto: SOK
Det krävs att idrottaren och tränaren har en daglig kontakt för att dokumentationen ska vara meningsfull. Det kan även betyda flera gånger om dagen ifall dubbla träningspass står på programmet. — Jag kräver att mina idrottare skickar sina träningsdata från morgonpasset senast vid lunchtid så att jag kan gör nödvändiga justeringar för eftermiddagspasset. Med email och Skype så finns det inga ursäkter för att idrottaren inte skulle kunna få fram sina träningsdata även om tränaren inte är närvarande, säger Wolfgang Pichler, som tränar svenska skidskyttelandslaget på distans från Ruhpolding där han bor.
Vad som ska finnas med i träningsdokumentationen skiljer sig från tränare till tränare men det är att rekommendera att samla information om både fysisk och mental status.
— Med mina skidskyttar så dokumenterar vi pulsdata, laktat (mjölksyra) och urea (urinämne) för att se hur kroppen reagerar på träningen, säger Wolfgang Pichler.
Det viktigaste är att man samlar information under en längre tidsperiod för att skapa en profil för varje individuell idrottare.
— Över en lång period kan man lättare se om en individ svarar negativt eller positivt på träningen. Om Helena eller ACO till exempel har höga mätvärden efter ett par hårda pass eller en planerad hård period så är jag inte så oroad för det är väntat. Men om värdena fortsätter att vara höga efter återhämtningsdagar så måste träningen justeras för att undvika överträning, säger Wolfgang Pichler.
Det mentala en viktig faktor
Även den mentala statusen måste noteras. Det är inte bara den fysiska påfrestningen utan även den psykiska påfrestningen som påverkar den totala stressen på kroppen.
Exempel på mental stress kan vara relationstress, tidsstress, sömnlöshet och prestationskrav. För att dokumentera mental status så används ofta enkla skalor (t.ex. 1-5) och korta inslag i dagboksformat där individens får värdera hur kroppen känns.
Här har tränaren och idrottaren bestämt att trötthet, kraftfullhet, träningsvillighet, motivation, sömnkvalité, och humör är viktiga mentala faktorer som påverkar träningen. När vi utvärderar hur idrottaren värdesatte dessa faktorer så kan man säga att denna individ känner sig bra, det vill säga mentalt återhämtad. Om detta överensstämmer med de fysiska värdena för samma träningspass kan tränaren fortsätta med den planerade träningen utan justeringar.
Förutom att fylla i skalor och dagböcker så måste tränaren ha en öppen kontakt med sin idrottare. — Kommunikation mellan tränare och idrottaren är det viktigaste som finns för att hitta en lyckad träningsplan. Genom att ha en öppen dialog med idrottaren så får man ett större perspektiv till individens känslor än vad skalor kan utvärdera, säger Arild Monsen, tränare för herrarnas sprintskidåkare.
