Korta fakta
Deltagande nationer: 29
Aktiva: 158 (145 herrar - 13 damer)
Deltagande svenskar: 9 herrar
Tid: 10 juli-17 juli
Antalet grenar: 6
Publik: 144 236, inkl. ca 40 000 under fälttävlans uthållighetsprov. På Stadion (då med 22 716 som publikkapacitet) var det som mest 18 909 betalande åskådare (avslutningsceremonin)
Svensk fanbärare: Gustaf Adolf Boltenstern jun.
Varför fick Stockholm arrangera Ryttarolympiaden?
1949 bestämde IOK att Olympiska Spelen 1956 skulle förläggas till Melbourne. Det skulle bli första spelen på det södra halvklotet. Senare visade det sig att Australiens stränga karantänbestämmelser för hästar i praktiken skulle omöjliggöra ridsporttävlingar i Melbourne.
SOK förstod i ett tidigt skede att Australien skulle få det svårt med ryttartävlingarna och därför beslöt man redan i november 1953 att söka ryttardelen av spelen. Då kostnadsberäknade man arrangemanget till 690000 kronor.
1954 tog IOK beslut och utsåg Stockholm som värdstad för de olympiska ridsporttävlingarna 1956.
Stockholm vann omröstningen i konkurrens med fem andra städer, Paris, Rio de Janeiro, Berlin, Los Angeles och Buenos Aires.
Under IOK-sessionen i maj 1954 telegraferade Sveriges talesman Bo Ekelund följande från Aten:
"Goda chanser vi får Ryttar-OS, sänd fler telegram till IOK från staten, kommunen, SOK."
Dagen därpå, 13 maj, på eftermiddagen kom följande telegram:
"Stockholm won equestrian games please start organisation work. Bo, Gustaf."
I maj 1955 förklarade SOK för IOK att man också kunde tänka sig ta över den moderna femkampen men det blev aldrig av eftersom i den moderna femkampen rids det på hästar från arrangörslandet.
Stockholm hade två år på sig att arrangera tävlingarna och detta utan direkt stöd från varken staden eller staten. Ett garantibelopp, 200000 kronor, ställde staten dock upp med om ett underskott skulle uppstå.
Organisatoriskt, ekonomiskt och sportsligt blev spelen en dundrande succé. Vinsten blev 300 000 kronor och spelen omsatte totalt nära 2 500 000 kronor vilket kan jämföras med de tidigt budgeterade 690 000 kronorna.
Invigningen på Stadion blev pampig och i ryttarkretsar talades och talas det fortfarande om att den var något alldeles extra.
De 29 nationerna red in på Olympiastadion vilket var en magnifik syn. Spelens invigningstal hölls av Prins Bertil medan Gustav VI Adolf förklarade spelen för invigda.
Den olympiska eden svors av Henri S:t Cyr som gjorde sitt första olympiska spel 1936 i Berlin i fälttävlan. 1948 i London kom han femma i dressyr, 1952 vann han dressyren i Helsingfors och skulle några dagar senare upprepa den bedriften i lag. 1960 i Rom gjorde S:t Cyr sin femte och sista OS-start och hamnade då precis utanför prispallen på en fjärde plats.
Läs mer om tävlingarna här
